Sitter hos min mamma och pappa. Brorsan och hans tjej är här också. Min man är på Jippo med jobbet så jag stannar över natten. Tycker ärligt det är jobbigt att vara här. Brorsan och hans tjej ska ha barn om 5 veckor, dom pratar hela tiden om bebisen. Har inget att svara dem. Känner mig väldigt utanför. Önskar jag hade min man här som brukar ta mig i handen när jobbiga stunderna kommer. Men här sitter jag själv. Känner mig värdelös. Berättade även för brorsans tjej idag då vi pratade om julen. Och efter jul äter vi alltid rotmos hos farmor en tradition. Men jag var ärlig och sa att jag och min man inte kommer. Kommer bli så jävla jobbigt rent ut sagt. Alla där på den sidan har barn och två nykomna kommer det att vara. Jag kommer inte klara det psykiskt.
Är jag dum som tänker så här????
Måste även tillägga att dem flesta vet om våran situation så brorsans tjej vet ju om det och hon är intresserad av våran IVF resa för hon själv kom till via IVF :) hon är 24 år :)
Du är inte alls dum utan det är helt naturligt att du känner så här nu.Förresten,vem ska "godkänna" vad du känner o tänker,om det är rätt eller fel? Det ska dom skita i enligt min mening.Det är helt o hållet din o din mans privatsak!!!
SvaraRadera